don´t make it so hard...





nu har jag torkar tårarna, vänt på kudden och ska försöka sova.har precis intalat mig själv att jag ska börja se saker på ett annat sätt. men det är ju lättare sagt än gjort. men jag ska försöka, kan inte plåga mig på samma sätt som förut. det går inte, jag kan inte andas. det är sjukt svårt när ens självförtroende ligger längre ner än på sjöbotten, men jag måste börja inse, jag måste börja ta åt mig va folk säger till mig :) jag blir varm på insidan, men sen kommer dom dumma tankarna igen och får mig att tvivla på det jag hört och vänder allt emot mig fast det jag nyss hört troligen inte alls är lögn. men jag ska skärpa mig, och jag ska inte älta saker som varit. det går inte, jag går under!


du gör mig lycklig!






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0