aldrig mer...
Kommer aldrig mer kunna älska igen, jag vågar inte. Det gör fan inte annat än ont. Vet inte om jag kommer kunna älska nån annan så mkt som dig heller, du va mitt allt. VA, just det, du va det. För det är ju inte vi längre =´( Kommer aldrig kunna lita på nån igen heller, man blir bara besviken o sviken endå. Fast man tror att allt är superbra och man anar ingenting så kan man bli grundlurad, eller man blir bara det för det har jag fått uppleva allt för många gånger. Jag pallar inte en gång till, jag gör det inte! Så jobbigt att det blev såhär, varför kämpade vi inte som vi borde gjort? Varför fortsatte vi bara på vårat spår när vi innerst inne visste att det inte skulle hålla så mkt längre om vi gjorde det. Jag hatar mig sj mer än nån kan ana för allt helvete jag ställt till med. Man kan inte spola tillbax tiden hur mkt man än ber om det. Gjort är gjort och jag kommer få leva med det resten av mitt liv. Förlåt för allt, jag kan inte skylla på nånting, men det har inte varit så jäkla lätt för mig heller.
Det gör ont, så jävla ont. Tänker inte gå in på vad för då kommer ni tycka jag är helt jävla dum i huvudet. Men det är bara att fortsätta plåga, tänka, grubbla, gråta.... Fan, varför kan inte livet vara underbart, man lever ju bara en gång.
Ikväll är en såndär pisskväll när man bara vill ha nån nära.. Fan det va så länge sen.. Förblir nog singel hela mitt liv, känns som det nu iaf. Nä nu ska jag fortsätta deppa ihop. Ska svulla godis, ha ont i magen och tycka synd om mig sj, en gång i månaden får man faktiskt det! Fattar inte hur man kan bli så sjukt jävla sötsugen under den tiden, men jag inbillar mig att allt godis o skit man äter då är kalorifritt, visst äre så? ;)
Over and out
.:Nypan:.
Kommentarer
Trackback
